Johan
Johan föddes inte i Uppsala utan kom till Akademiska barnsjukhuset med intensivvårdshelikopter. Graviditeten hade varit okomplicerat förutom att Johans mamma hade besvärats av mycket fostervatten. Direkt efter förlossningen fick Johan stora problem med andningen och blev blå och mycket sjuk. Han las i respirator och hämtades i helikopter av ett team från Uppsala. Samma natt opererades Johan för ett bråck i bröstkorgen (diafragmabråck).
Redan två veckor senare kunde han följa med sin mamma hem och har förutom ett ärr inga men av den dramatiska tiden.
Amandas tidiga och tuffa start
Amandas mamma lades in på sjukhuset redan i graviditetsvecka 23 eftersom vattnet hade gått och det fanns stor risk för en för tidig förlossning. En noggrann utredning gjordes och tack vare kortisonbehandling och inte minst mammans tappra humör kunde Amanda förlossning skjutas upp 10 dagar.
När Amanda föddes vägde hon bara 618 gram men var ivrig och pigg. Hon krävde dock upprepade perioder med respiratorvård och hade flera livshotande infektioner. Bara två veckor gammal var hon tvungen att genomgå en hjärtoperation. För varje vecka blev läget alltmer stabilt och efter tre veckor kunde Amanda ligga vid mammas bröst hud mot hud, först i korta pass om 1–2 timmar men sedan allt längre. Innan hon fick åka hem bodde Amanda tillsammans med både mamma och pappa i eget rum.
Malin fick havandeskapsförgiftning – två gånger
När Malin väntade sitt första barn fick hon havandeskapsförgiftning. Fem procent av alla gravida kvinnor i Sverige får den här komplikationen men då oftast i sent i graviditeten. För Malin kom symptomen redan i vecka 23. Hon blev svårt sjuk och tvingades avbryta graviditeten redan efter 25 veckor. Malins lilla pojke mår idag bra, trots att han föddes mycket för tidigt.
När Malin blev gravid igen efter sju år visade det sig att hon väntade tvillingar. Förhoppningen var naturligtvis att hon inte skulle bli sjuk denna gång. Men i graviditetsvecka 23 steg hennes blodtryck vilket är ett tecken på havandeskapsförgiftning. Efter drygt fyra veckors övervakning på sjukhuset beslutades om förlossning då Malins tillstånd försämrats. Malin och hennes tvillingar mår idag bra.
Josephines bodde sina första 6 månader på Akademiska
Josephine föddes på Akademiska Sjukhuset i mars 2014. Född i vecka 22 vägde Josephine endast 430 gram och hennes chanser till att överleva var väldigt små.
Men min man och jag trodde på vår lilla tjej, och det gjorde personalen på Neonatal avdelningen 95 F också. Josephine visade sig vara en stark liten bebis, och redan på dag tre kunde vi för första gången ta ut henne ur kuvösen och ha henne hud mot hud. Vilken ofattbart underbar känsla! Vi gjorde totalt över 1 000 timmar hud mot hud terapi med Josephine under hennes vistelse på sjukhuset, vilket hade ett stort inflytande på hennes tillfrisknande.
Josephine stannade på 95F tills slutet av augusti 2014, så det var en lång, intensiv och ofta jobbig tid för både henne och oss. Hon hade andningshjälp med respirator länge, och behandlades för ögonkomplikationer. Den fantastiska personalen på 95F gav Josephine och oss enormt mycket hjälp och stöd, och idag är Josephine en otroligt pigg, glad och stark liten tjej som vi njuter av att ha hemma! Födelsefonden gör det möjligt att hjälpa och stötta ännu fler barn som har en tuff start i livet, och det tycker vi är jätteviktigt. Med mer forskning, kan ännu fler barn räddas!
Födelsefonden 
Hej Mitt namn är Emma jag och min man planerade att skaffa ett sista litet sladd barn då vi hade två barn på 9 och 6 år tillsammans redan ,kände vi att en bebis till hade varit perfekt.
Spiralen åkte ut och en månad senare var där ett plus på stickan.
Lyckligaste föräldrar i världen var vi .
Tiden gick och jag började må illa o ja allt de där jobbiga som ochså kommer med en graviditet.
Magen växte men helt plötsligt kände jag att mina symtom började försvinna. Vi bokade tid för ultraljud, då jag gått i många veckor vid en tidigare graviditet där de visade sig vara helt tomt. Detta var något jag misstänkte att jag råkat ut för även denna gång . Någon dag innan ultraljudet började jag blöda och det kom även fostervatten. Jag var nu säker på att vi fått missfall ,då var vi i v11. Jag åkte in för att få missfallet bekräftat . Vi började undersökningen sköterskan var tyst och höll på att vinkla runt staven och efter en evighet vände hon skärmen och vi såg en bebis med ett tickande hjärta . Allt såg bra ut . Jag frågade var blodet samt fostervattnet kunde ha kommit från . Men något bra svar fick jag aldrig . Däremot fick jag höra att om detta var början på ett missfall skulle det hända inom en vecka .
Kvinnan lät oss titta lite extra på bebisen och under tiden såg jag något skymta fram lite då o då . Tänkte flera gånger att hon hade berättat om de var en tvilling där inne . Precis när vi skulle avsluta sa min man ,jaha då var de inga tvillingar!
Hon vinklade ultraljudsmaskin en mot de som vi sett skymta fram och sa att nejdå de här är äģg-något *glömt vad den kallas*och vips hade den ochså ett tickande hjärta . Vi fick veta att de var enäggs och vi skulle gå på spec mödravården. Brevid tvillingarnas hinnsäck fanns en lika stor mörk tom säck ! Jag undrar om det kan ha varit någon några bebisar där , varför kommer ni förstå senare . Blödningar hade jag hela graviditeten ibland rikligt ibland ljusrosa . Fortsättning följer 😊
GillaGilla